onsdag 20 februari 2019

Överlämnings dagen

Vi kom till barnhemmet vid elva , finklädda och med sötsaker .
Vi får komma in på kontoret och de berättar att vår N är och tar passbilder som vi bett dem om. Kanon tänker vi !
Då säger ena social workern att vi betalat för lite pengar via BFA för hela adoptionskostnaden , vi hänvisar att de får de ta med BFA och inte med oss.
Sen gör de iordning olika papper bla hennes vaccinations kort där vi fick bevis att vår sköna höna inte alls blev vaccinerad den dagen vi inte fick hälsa på henne. Vi frågar om det men de undviker att svara.
Sen får Alex skriva ett brev hur vi känner över att adoptera vår N.
Sen väntar vi och väntar på kontoret att ceremonin ska börja.
Plötsligt kommer sköna höna tebax och vi får träffa henne en liten stund innan nannysarna tar henne igen. Som vanligt....

Så blev det fika stund på kontoret med godsakerna vi köpt med.

Sen hade de en ceremoni för stupade soldater som krigade i Pakistan och vi fick tända ljus medans de tog kort.... kändes verkligen hur konstigt som helst ....

Efter det väntade vi igen på kontoret . På någon doktor som skulle vara med på ” vår” ceremoni.
Väldigt många ggr frågar de när och hur vi ska flyga till Delhi och när och hur vi ska resa till Patna , det enda jag tänker är att vi kommer INTE få med sköna höna idag heller. De kommer att lämna henne på hotellet dagen efter när vi ska åka till Patna.

Vid ca 15 tiden har alla kommit som tydligen ska vara med och ÄNTLIGEN får vi hålla vår N medans de tar kort med blommor och court ordern väl synligt.

Klappat och klart så hämtar nannysarna henne igen och vi går in på kontoret för att alla ska få ta avsked av sköna höna . 
Vi tänker att nu är det läge att lämna över vår gåva, en bok om svenska traditioner.
Baronessan öppnar inte ens paketet utan säger att vi borde betala alla  11 nannysarna för de tagit hand om vår dotter i 9 månader, ni får själv välja summan 500-1000 rupees....
Vi skrattar och tror de skämtar .... för så här går inte till?!? De skämtar inte!
V har slocknat i min famn och Alex blir helt paff och frågar vad de håller på med? Baronessan och nannysarna förstår inte alls varför vi är upprörda.
Mutor ....mutor ....mutor ...detta förbannade barnhem är ju mer än korrupt !
Vi ger dem en liten summa pengar , packar ihop våra saker och bestämmer att NU efter denna otroligt långa onödiga jobbiga jävla dag åker vi tebax till hotellet.
Hela vägen ut till tuk tuken bär nannysarna vår N och social workern pratar med Alex.
Om vad? Jo nu ska ni får höra.
” Ni får inte berätta för er organisation eller Cara ( de indiska adoptionsmyndigheterna) ang pengarna ni gett till advokat och domstol . Ni betalade för en snabb courtorder och det fick ni ”
( vi har fått reda på när vi kontaktade BFA att vi fick betala på plats, att BFA redan betalat för ev domstol & advokats kostnader....)
För vad händer om vi berättar det?
Barnhemmet kan förlora sin licens för det de håller på med går helt emot CARAs riktlinjer !
Kommer vi berätta?
De kan ni hoppa upp och klappa rumporna på att vi ska så fort vi är på ”säker” mark.
Ingen annan adoptiv familj ska behöva behandlas och utsättas för detta barnhemmets metoder.
Vi fick inte träffa N särskilt mkt för att knyta an, de hittade på undanflykter ( vaccinationer och att hämta court order) för att vi inte skulle få träffa henne och dessa pengar i rena mutor .
Det är helt enkelt inte ok att inte följa riktlinjer som skapats för barnens bästa.


När vi väl får vår sköna höna i tuk tuken är vi helt slut och kan inte mer än känna en befrielse att inte behöva besöka barnhemmet igen 
.

1 kommentar:

  1. Vilken resa😫Tur att ni tagit er till Dehli, med båda barnen!Håller tummarna att resten av resan går bra🤞🏻

    SvaraRadera