lördag 22 december 2018

8 månader

Så har vår sköna höna blivit 8 månader och samma dag fick vi 3(!!!) nya filmer på henne❤️

Alltså hon är bedårande !!( japp lite väl partisk kanske 😉)
På filmen har hon en alldeles för stor svart tröja på sej, sitter på en filt brevid sin nanny och leker med en flaskkork som hon stoppar i munnen flera ggr och nannyn tar ut den. Gång på gång hehe... ena filmen får hon fatt på en telefon som ligger brevid henne och vi förstår såklart att det är oss hon försöker ringa .... haha!

Oj vad vi kommer gå på nålar efter den 17:e januari, laddade och redo att åka första resan....



onsdag 19 december 2018

Hold your horses?!?

Ibland ska man akta sej för vad man önskar sej. Skrev i mitt förra inlägg att vi hoppas på livstecken från barnhemmet igen innan helgen, igår fick vi det och oj vilket livstecken sen....

Bfa ringde oss vid lunch tid och berättade att vi skulle infinna oss i domstolen i Begusarai den 17:e januari....här bröt lite panik ut då vi nästan var helt säkra på att inte bli kallade och många funderingar blev det. Hinner vi få vårt visum med tanke på alla röda dagar? Ska vi nu göra 2 resor lr 1 längre vistelse? Boende? Flygbiljetter mm

På kvällen ansökte vi om visum och kollade flyg,boende och tankarna for att vi snart ska få träffa vår sköna lilla höna❤️

Hela fm idag var Alex i kontakt med Bfa om diverse frågor vi hade om domstols process,tid,klädsel ,om vi skulle få träffa lilla N....ja Gud vet allt! Samtidigt som jag går runt som en yrhöna på jobbet och väntar på att vi ska boka allt....

Vid lunchtid ringer Alex mej-stopp nu! Vi ska INTE vara medi domstol.....
Du sa vad sa du ?!?
Precis när Alex skulle boka flygbiljetterna ringer BFA att barnhemmet meddelat att vi inte ska vara med på hearing den 17:e utan då ska den gamla domaren ha möte med den nya domaren som ska ta över och då behöver vi inte vara med..... alltså jösses.....

Och under eftermiddagen fick vi mejl att barnhemmet meddelat  vi med stor sannolikhet kommer bli kallade på ”final hearing” någon gång efter den 17:e januari....

Det positiva är att vi kommer hinna få våra visum i tid.....
Det negativa att vi måste göra 2 resor och medverka i domstolen.....

Puh....efter man varit helt uppskruvad sen igår är man nu nerskruvad som en pannkaka med för mycket vetemjöl i sej....

Kanske vi får ett nytt telefonsamtal från Bfa imorgon? 😉



måndag 17 december 2018

Domstol nr 2....eller??

tja vi vet juh inte riktigt om vårt fall var uppe i domstol förra veckan men idag hade Lina på BFA fått livstecken från barnhemmet.
Tydligen ska vårt fall varit uppe i domstolen idag...
Vi håller tummarna att vi får något mer livstecken från barnhemmet innan helgen...


fredag 14 december 2018

The Sound Of Silence

Inget har vi hört efter vår court hearing....

Lina på BFA försöker få kontakt med barnhemmet men hitils inte fått något svar.... hon bad oss förbereda oss på att det kan vara så att domstolen inte ens blev av eller att barnhemmet väntar på en nytt datum för en andra hearing... jag tycker det är väldigt jobbigt att barnhemmet slutat svara då de varit så snabba hitils. Ovetskapen är jobbig, hellre att de svarat och sagt att domstolen inte blev av än denna tystnaden.

Ush ja vi hoppas på att nästa vecka ger oss några svar🙏

fredag 7 december 2018

Domstol

Mitt i julstöket för vi reda på att barnhemmet lämnat in vår akt till domstol och vår första ”court hearing” är nu på onsdag den 12:e december!!!!
På måndag skickar BFA information ang visum ansökan mm..... spännande och väldigt nervkittlande just nu.... vi som var lite oroliga att behöva göra 2 resor är något lättade att vi nog bara behöver göra 1.... för vi tänker att behöver vi inte vara med på första så kallar de nog en inte till andra om det blir för förhandlingar 😊


torsdag 29 november 2018

Fotobok ✅

Igår fick vi mejl från Lina på BFA med lite information , hela vår adoptionsakt är nu skickad till barnhemmet i Indien.

Men ang hur domstols processen ser ut vet de ingenting... vi är nämligen barnhemmets  första adoptions fall de lämnar in till domstol!
Oh lord var min första tanke.... jag försöker söka information i de olika grupperna i Facebook för att få lite hum och skapa något slags inre lugn,för mej som är planerings och kontroll freak är detta inte lätt får jag erkänna ....

Vi fick även frågan om vi ville skicka ner lite bilder på oss ihop med vår julklapp till vår tös. Såklart vi vill!! Foton i plastfickor (som BFA föreslog) tyckte jag var för tråkigt och att beställa en fotobok via nätet skulle inte hinnas mef tanke på leveranstiden , så vad gör man då? Jo det var bara att skriva ut bilder, hälla upp ett stort glas med julmust och efter V var nattad satte jag igång och gjorde min egna fotobok.
Den blev faktiskt helt ok , är juh väldigt själv kritisk men roligare än foto i plastfickor iallafall 😃






måndag 26 november 2018

🇮🇳🍾 NOC 🍾🇮🇳

Vi är i lite chock här hemma...
Idag ringde Lina på BFA och jag frågade genast vad för papper vi glömt att skicka....
Lina skrattade och berättade att CARA utfärdat vårt NOC  ( vårt officiella barnbesked)

Men vad säger du?!? Blev mitt svar haha!

Vi visste inte ens att vårt barnhem ansökt om NOC, men det har gått rekordsnabbt!!

Nu ska Lina försöka nysta i via barnhemmet hur domstols processen kan se ut.
Behöver vi göra 2 resor och närvara vid domstol?brukar det vara många förhandlingar? Som nämnt tidigare är vi det första paret via BFA som adopterat från denna staden så de har ingen aning om vad som kan tänkas hända....

En liten dröm och önskan har börjar gro att vi får fira vår sköna hönas 1 års dag ihop i april ❤️




tisdag 20 november 2018

7 månader

Imorgon blir vår sköna höna 7 månader ❤️
Och igår fick vi hem hennes orginal papper som vi signerade och skickade tebax till BFA. Nu ska de skicka alla våra och hennes papper till barnhemmet långt borta i Begusarai . Tänker man på det är det rätt så coolt att vi hållt i papper som varit i närheten av vår lilla N ( vi har valt ett namn som vi tänker ha som tilltalsnamn och behålla hennes indiska som mellan namn)

Vad händer nu?
Jo när alla papper landat på barnhemmet så kan de ansöka om NOC( NO Objekt Certification) hos de indiska adoptionsmyndigheterna CARA.
Vi frågade Lina på BFA om vi fick skicka julklapp till vår N fast vi inte hinner på få NOC innan jul (som jag nämt innan är där stor belastning hos CARA just nu som gör att de olika stegen i processen dröjer)
Men vi fick faktiskt skicka en liten julklapp till vår stora glädje ❤️
Så även den åkte med till BFA igår, nu hoppas vi vår sköna höna öppna dem och att vi kanske blir bortskämda med nya bilder snart ....

6 månaders gåvan... en mysig filt att snurra runt med.
7månaders gåvan. Sååå gulligt bäddsett till spjälsängen.
Rävdinglis och skallra från Teddykompaniet i Båstad blev en perfekt julklapp tyckte vi.







J

söndag 11 november 2018

En helt ovanlig dag....



Tisdagen den 16:e oktober när jag körde till jobbet tänkte jag för mej själv att just idag får BFA INTE ringa om ett barnbesked.
Jag skulle ha en vikarie att gå brevid som ska jobba för mej nu när jag ska vara ledig med V när han börjar på sin nya förskola.
Jag har alltid mobilen i omklädnings skåpet de få gångerna man har en vikarie som ska jobba ihop med en, mest för att man ska vara fullt fokuserad på jobbet.

Dagen flöt på bra, vikarien kändes kanon att jobba med och vi blev klara med dagens arbete i bra tid så hon fick gå hem lite tidigare.

Jag hämtade min mobil och skulle förbereda lite mellis till ungarna på jobbet innan jag skulle hämta V på förskolan.
Kl 13,45 ringer mobilen och på displayen står det ” Lina Barnen Framför Allt”....

Pulsen skenade lite men hinner tänka att nej hon vill nog bara stämma av lite då de sagt att ett barnbesked skulle dröja med tanke på läget i Indien.

Tji fick jag!!!
Lina berättade att hon hade ett barn som hon trodde matchade oss...
En flicka! Vår flicka....bara 6 månader gammal(!!!) hon finns i ett område i nordöstra Indien som heter Bihar.

Efter samtalet kunde jag ringa och berätta för Alex att han blivit pappa igen , till en liten flicka ❤️


På kvällen öppnade vi mejlet ihop med hennes information , foto och en video!!

När vi visade V bilden på vår flicka och frågade vem det var svarade han direkt - Lillasyster.... såklart en väldigt stor slump ( han brukar säga bäbis när han ser andra barn på bild) men en otroligt gullig sådan .


Så en helt vanlig tisdag i oktober , fick vi reda på att det är en lillasyster som väntar på oss❤️

söndag 21 oktober 2018

Vårt Nya Hus

Vi börjar sakta men säkert landa i vårt nya hus och oj vad vi trivs. Vi brukade alltid skoja med varandra innan vi flyttade att allt är lite bättre på andra sidan åsen och ja så känner vi verkligen nu🙂


Alltid när vi är påväg hem från jobb och föris så utbrister V med stor glädje - där är vårt nya hus!!! Så ja vi tror verkligen att vårt lilla monster oxå trivs bra här.

Lite bilder från vårt nya område måste jag såklart bjuda på.


      Bakom vårt hus ligger lekplatsen. Där spenderar vi en hel del tid till Vs stora förtjusning.

Till min stora förtjusning finns dessa godingar att spana in på vår promenad med små brudarna.
Cykelvägar har vi hur mycket som helst av,sån lyx för oss som bott på landet med stora vägar och folk som kör som dårar trots man kommer med barn och hundar med sej.

Närhet till skog gör att hjärtat slår ett extra slag ❤️


Det blir korta inlägg nu för tiden men kanske bättre än total tystnad 😉







lördag 13 oktober 2018

1 månads väntan

Idag har vi väntat 1 månad på att få reda på vem det är som väntar på oss.
Jag fyller även år idag, 32 år och nästan torr bakom öronen. Och vi har bott 1 vecka i vårt nya hus.... 

ja ska erkänna att vi inte hunnit känna av lillebroster väntan särskilt mkt. Och tur är väl ändå det, väntan kan bli jobbig om man tänker för mkt.
Men iallafall , vi tänker att vi såklart måste göra samma som när vi väntade på V.
Nämligen en månadsgåva varje månad vi väntat.


Denna månaden blev det denna underbara goseräv från Åhléns.
Jag hade själv en goseräv när jag var liten som jag älskade och när jag såg denna var det självklart att lillebroster ska ha denna.
Kanske slänger vi ihop lite indisk mat ikväll, om vi hittar receptpärmen bland alla flytt kartonger vill säga 😉




torsdag 13 september 2018

Indien tycker vi är hyvens!

Idag ringde Lina på BFA och berättade den glada nyheten att CARA godkänt vår ansökan. 

Nu väntar vi barnbesked och får därmed vakta mobilerna extra noga.... hjälp vad spännande att få veta vem det är som väntar på oss långt borta i varma Indien.
Flicka?pojk? Vem vet vem lillebroster är!





onsdag 12 september 2018

3 små ankungar på rad....



V har kommit in i en jätte mammig period. Pappa är såklart väldigt uppskattad oxå men just nu är det verkligen mamman som gäller.
När Alex kommer hem från jobbet stollar de loss och sen far han efter mej likt en sugkopp mot kaklet.
Såklart väldigt mysigt men såklart väldigt tröttsamt när man vill göra lite saker ifred.
Tex gå och kissa! 
Men mamma hur kan du lämna mej V den sötaste ungen i världen utanför när detta magiska händer på toaletten?!?!?
Och till detta hör att vi har 2 väldigt mammiga hundar oxå....
Så när man ska kissa sitter alla 3 runt en och glor på en..... och puttar på varann om vem som ska sitta närmast.

mamma livet är då glamouröst 😉




fredag 31 augusti 2018

Mamma hjärtat gör ont

Mamma hjärtat gör ont.
En svart kappa driver över Sverige och jag blir rädd. Riktigt rädd för framtiden när jag hör och ser hur folk väljer att rösta.
Mot min son. Min älskade son, det bästa som hänt mej. Min lycka min stolthet. Min son som inte hör hemma här för att han föddes i ”fel land” i deras ögon.
Jag önskar ni såg vad jag ser när jag ser honom.
Hans svarta kalufs som ser ut som en sprängd anka på morgonen, hans stora vackra bruna ögon som tittar stort när något spännande händer, hans runda kinder som är så söta när han äter mat, hans vackra Hollywood leende när han får syn på mamma vid hämtning på föris och de där små bedårande händerna som håller pappa i handen när vi går bland farliga bilar.
Min son som har världens roligaste humor, känner empati, energi för ett helt kompani, bråkar med oss till tusen och är hur smart som helst.
Min son som kanske knäcker botemedlet för cancer som vuxen är inte välkommen här i Sverige för han växte inte i min mage, han växte i våra hjärtat. 
Jag blir rädd . Det gör ont. Vart är Sverige på väg?
Det jag ser framför mej är hur Europa såg ut på 40 talet. En tid som aldrig får glömmas.

Nej älskade pojk mamma och pappa går genom eld och vatten för dej. Vi slåss för dej tills vi stupar , aldrig att något ont ska hända dej.
Älskade V du är det bästa som hänt oss och vi älskar dej till månen och tebax. 

Vi är så tacksamma att vi fick bli dina föräldrar.



tisdag 28 augusti 2018

När man får hjälp....

Tur att man får hjälp av V att packa lådorna inför flytten så det blir lite ordning och reda 😉

tisdag 21 augusti 2018

Förskoleplats och 8 veckors väntan

idag är det 8 veckor sen vår ansökan blev uppladdad på CARAS hemsida CARINGS. Tiden verkligen rusar fram (tack o lov) det går väldigt trögt borta i Indien har vi förstått och det är många familjer som väntar. Hoppas de får bukt på systemet snart så det börjar rulla på igen.....

Vi har ansökt om en förskoleplats för V i den nya kommunen vi flyttar till i höst ,och förstå vår förvåning när vi fick en plats nu till hösten!
Förskolan ligger bara ett stenkast ifrån vårt hus, är mindre barngrupper och har ett tillagningskök        ( man lagar alltså maten på skolan istället för att få den färdig från ett större kök, japp där fick de pluspoäng från mej som själv jobbar i ett tillagningskök på en förskola)
Vi har varit och hälsat på och kollat in läget lite innan vi tackade ja till platsen.
Pedagogerna hade ingen erfarenhet av adoptivbarn men vi tänker förbereda både dem och V genom att besöka förskola ett par ggr innan inskolningen och även ha en lugn inskolning så alla bitar faller på plats.
Vi tänker även ta kort på förskolan,personalen och lokaler som vi kan kika på ihop med V och prata massor om att börja på den nya förskolan.
Och såklart lämna skriften ”Ska jag vara här?”. En väldigt bra skrift som alla förskolor med adoptivbarn borde ha till hands.
V är en väldigt social pojk som har lätt för nya situationer så magkänslan säger att det kommer gå hur bra som helst.
Så oj vad vi längtar nu till hösten och vårt nya boende.


lördag 4 augusti 2018

Sommartider

Nu har vi bara 1 vecka ledighet kvar. Vi har inte hört något från CARA än men inget vi hade väntat oss heller, har kontakt med en familj som nu väntat 3(!!!) månader på att bli godkända. Så vi ställer mer och mer in oss på att det kan dröja tills kanske september innan vi hör något.

Vad har vi då gjort under vår semester?
Vi har bla sålt vårat hus och även lyckats hitta ett nytt i det område vi velat flytta till ett längre tag. Det måste verkligen varit meningen för allt har klaffat så otrolig bra. Från oktober är familjen Hoff skåningar ,härligt och oj som vi längtar!

Tänkte dela med mej av lite härliga bilder från våran ledighet.

 
Vi började ledigheten med en tripp till Malmö, åka tåg var en efterlängtad grej och sån succé för V.
Även en tripp till Tivoli i Köpenhamn hanns med.
     
Tebjudning med nya familjemedlemmen Elefantis när man kommit hem från Skåne äventyret. 
Lekparkshäng i den fina stadsparken på hemmaplan. 
Den döende grodan kallar vi dena posen i gungan 😉
 
Skål med bubbel när huset blivit sålt och vi hittade vårt nya casa ❤️
    
2 längtansbarn som sprätte runt i sanden i Skummeslövsstrand.
En härlig kväll med kompisarna vi fick under föräldrarutbildningen.
V har sin morbror lindad runt lillfingret. 
Här för det nog en djup diskussion om hur många kakor som V kan få av honom 😉
Har man sin kusin som största idol vågar man  hoppa från bryggan ❤️
   
Fredagsmys med utomhusbio i Hoff Casa är så skönt när det är för varmt att göra nåt vettigt.
Pappa Alex fick 2nya praktikanter i Öl bryggeriet .
Nöjd pappa och nöjda barn 😉
Vi har även övat blöjfrihet. Hittat en sida där man går ”all in” i 3 dagar och än så länge har det gått över förväntan. Även V s bäbis Slash har fått öva att kissa på toa. 




  



 







tisdag 26 juni 2018

Nu vet de!

Idag fick vi det roliga mejlet att vår ansökan är nu registrerad i CARAS databas CARINGS dvs nu vet de att vi önskar adoptera ett syskon till V.
Denna gången känns det inte alls lika nervöst om de ska godkänna oss, förra gången var man så så nervös eftersom så många länder inte ville ha våran ansökan pga av att jag inte har kontakt med mina föräldrar.
Behöver väl knappast berätta hur tacksam man är att Indien öppnade upp för adoptioner igen ??
Efter ha läst och snackat loss lite på facebook gruppen ” Vi som väntar barn från Indien” kommer det nog ta ca 2 månader att få ansökan godkänd.
Och det känns helt ok, såklart är lillebroster efterlängtad men det är skönt med lugnet man har inombords denna gången.
Så ikväll firade vi med glass i Hoff casa och även skriva den första raden i lillebrosters bok.



söndag 17 juni 2018

Små och stora steg

Vid vår första adoption från Indien minns jag så väl att min bror sa att det var så förvirrande och svårt att hänga med i svängarna för det var så många olika steg och godkännande innan vi fick hämta V.
Jag tänkte att jag skulle försöka förklara i enkelhet hur de olika stegen ser u när man adopterar från Indien. Så får vi se om ni hänger med helt enkelt 😉

Först får man ett häfte med instruktioner ( i vårt fall från Barnen Framför Allt) över dokument och foto som Indien kräver ska ingå i ansökan. Man samlar in dessa och skickar på översättning till engelska. Check detta har vi gjort nu ✔️

Sen skickar man allt till BFA som granskar så allt är rättstavat,datum stämmer mm ser allt bra att laddar de upp vår ansökan på CARAs( de indiska adoptionsmyndighterna) hemsida som heter CARINGS. På denna sida finns alla barn som väntar på att bli matchade med sin familj.
Nu börjat väntan på att bli godkända av CARA, detta kan ta allt från 2 veckor till 2 månader.

När man blivit godkänd av CARA kan BFA reserva ett barn som de tror kan matcha oss. 
(Tiden för barnbesked ligger på ca 3-9 månader.)
Då ringer de till oss, vi får ta del av den information som finns om barnet bl.a. ålder,hälsa,bild mm
Oftast är informationen gammal så man får be om uppdateringar från barnhemmet för att få en ”klarare”bild.  Denna väntan är jobbig.... 
väljer man att tacka JA så ska barnhemmet skicka hem orginalhandlingarna till oss för att signeras. Sen laddar BFA upp dessa på CARINGS och vi får söka samtycka hos vår socialsekreterare att adoptionen får fortsätta.
Barnhemmet ska även matcha oss och då får vi vårt officiella BB.( barnbesked)

CARA ska pröva och godkänna förslaget av barn och familj. Därefter utfärdar de No Objection Certificate (NOC) detta kan ta allt från 1 dag till ca 2 månader.

Nu kan barnhemmet ge våra handlingar till advokaten som ska föra vårt ärende i domstol. Det kan räcka med 1 domstolsförhandling (som när vi adopterade V) men har hört om fall där det varit uppemot 20(!!!!) 

När domaren fattat beslut och protokollet är utfärdat kan vi åka och hämta lillebroster tiden från Barnbesked till resebesked är runt 3-9månader.
Vanligtvis räcker en resa, men kallar domaren oss till domstol blir det 2 resor.


Ja många steg är det innan man äntligen får resa och hämta sitt lilla barn. 🙂
Och det är mycket som ska fixas i Indien innan man äntligen får resa hem igen men det skriver jag om en annan dag.

Adoptionsresan är verkligen ett äventyr med långa backar ,djupa dalar och massa pirr i magen.


torsdag 14 juni 2018

Nu så

Nu ska alla papper blivit rätt och skickade till BFA. Nästa steg är att Lina laddar upp vår ansökan på CARAS databas. Själva tar vi en liten paus från papperstrasslet och laddar upp inför väntan på att bli godkända.....

Glosan har oxå pausat från pappers trasslet 😉


tisdag 12 juni 2018

Gör om , Gör rätt.

Igår fick vi mejl från Lina på BFA att hon mottagit och gått igenom våra papper.
Och tyvärr var där 2 små fel med datum och namn som måste fixas.... attans!
Hon vill gärna få in dem så hon kan registera vår ansökan hos CARA( de Indiska adoptionsmyndigheterna) innan den 25:e då hon går på semester......
Så nu blir det att jaga vår socialtant och Corrigan med lykta och hoppas vi kan lösa detta hyfsat snabbt.....


söndag 10 juni 2018

Pappersjakten slut,check på den.

I torsdags kom vår utredning tebax från Corrigan och i fredags postade vi alla papper till BFA. Nu håller vi tummarna att alla papper är rätt och att vi inte missat något.


fredag 8 juni 2018

🎡Liseberg🎢

På nationaldagen var vi på Liseberg med V’s barnhemskompis. Vilket underbar dag vi hade!
Solen sken,lagom med folk så man slapp att köa särskilt länge till karusellerna och det bästa av allt att våra små nu vuxit till sej och kunde åka lite mer än förra året.
Det var rent ljuvligt att se och höra glädjen hos V när vi kom in i parken.
Ett helt fantastiskt sätt att fira nationaldagen på, vi hoppas vi är duktiga på att hålla i denna tradition i många år framöver 😃

Den här åkte V med skräckblandad förtjusning , 
som han skrattade och som han bet ihop i nerförsbacken 😉
 
2 längtansbarn och deras bedårande pappor ❤️
Efter lite karuseller får man ta sej en powernapp....
Vi andra passade på att pausa med lite glass ( jadå V fick smaka när han vaknade)
Efter lite socker i kroppen blev det såklart lite bus i kroppen.
Dessa 2❤️
Vi är så lyckligt lottade att just vi fick de bästa barnen .

V blev eld och lågor när han fick köra egen bil! 
Tror det går bättte nästa år , blev lite mycket med att gasa och styra samtidigt .😉












tisdag 22 maj 2018

Adoptera Barn

Vilket underbart väder vi har, det är med skräckblandad förtjusning att sommaren är här. Jag njuter i stora drag i värmen men är rädd att den är för tidig och inte håller i sej tills vi ska ha semester. Haha!
Men det är så skönt att kunna vara ute när man kommer hem från jobbet och hämtat V på förskolan och sen vara ute längre på kvällarna.

En pedagog kom lite försiktigt och frågade om vi var på gång med syskon. Tydligen hade V suttit vid mellis och sagt att mamma och pappa ska adoptera barn. Skvallerbyttan V! 😉
Nejdå jag berätta precis som det var att vi gärna vill ha syskon till V och nu håller på att sammanställa vår ansökan till Indien. Känns lite som att berätta att ”nu har vi slutat med preventivmedel ”
Annars händer inte så mycket på syskonfronten just nu. Tror vi har lyckats få ihop alla bilder vi vill ha med. Även en bild på våra kära lurviga barn Sukki och Gloria fick vara med denna gången.
Så nu väntar vi  översättningen sen kan vi skicka allt till BFA.

Men imorgon ska vi på husvisning i Ängelholm. Spännande ska det bli, kanske vårt blivande hem? Eller kanske inte..... vi får se helt enkelt 😃

Sukki och Gloria på promenad i soluppgången.

V och hans bäbis Dregen kör tebjudning i värmen ❤️
Självklart ska scootern åka rutschbana efter en vild dag på föris haha😉




onsdag 16 maj 2018

Svårt att beskriva med ord

Dessa små fötter på mina stora lår.
 Lycka att just jag fick bli mamma till den tokigaste galnaste och finaste pojken på jorden ❤️

måndag 14 maj 2018

Solig helg

sikken underbar helg vi haft i detta ljuvliga väder. Det är lite som Darin sjunger -som jag längtat efter dej,jag visste inte ens jag sakna dej.
När jag var barn led jag av solexsem, kunde inte vara ute mycket alls under sommaren utan att få stora eksem som gjorde så ont och kliade enormt (inte alls roligt kan jag tala om) och läkarna sa att det kunde försvinna när jag blev gravid....men att mitt barn kunde få det istället.
Men för ett par år sen försvann de. (Utan graviditet bör kanske tilläggas)Jätte märkligt och underbart skönt,sen dess har jag blivit lite av en sol dyrkade. Såklart får jag använda solskydd 50 för jag är juh blek som ett spöke men det är ljuvligt att kunna vara ute i shorts och linne.
Så i helgen har vi varit ute nonstop. V har sprungit,sprungit och sprungit lite till. Kära pöjk ge mej din energi haha! Igår somnade han mitt i kvällsmaten vid 18 tiden och sov hela natten, i vanliga fall brukar han somna vid 19,30-20 tiden. Ska bli intressant och se hur länge han orkar vara uppe idag efter ha busat rundor på förskolan med alla sina små söta kompisar....

V körde biltvätt i Hoff Casa i helgen. 
Synd han glömde mammans bil 😉

lördag 12 maj 2018

Många papper blir det

Nu är alla våra 19(!!!!) papper som vi samlat ihop på översättning hos Peter Corrigan.
Puh jag hade verkligen glömt hur många papper det blir....
Han skulle sätta tänderna i dessa efter den 24:e maj då han hade fullt upp just nu. Tack och lov kunde han klämma in och översätta vår återrapport som äntligen blivit skriven av vår socialtant så nu ska den och lite familjebilder skickas till BFA i veckan. Heja oss!

Så sakta men säkert börjar vårt pappersamlande ta slut. Den här gången känns det inte lika bråttom som när vi samlade papper inför V. Kanske för vi hade väntat sååå länge för att få samla papper? Kanske för man har fullt upp med V och övriga livet nu? Ett skönt lugn har fallit över en. Man har lite bättre koll denna gången och inte alls lika nervös över om Indien ska godkänna ens ansökan.