BVC och Grupparbete

Igår var det vårt fjärde möte på föräldrarutbildningen.
Då fick vi besök från en kvinna som jobbar på BVC i Halmstad. och hennes hjärta verkligen brann för adoptivbarn. Hon har varit och besökt olika barnhem i olika länder och fått se både bra och dåliga barnhem.
Det var väldigt intressant och höra olika historier om olika adoptioner...både lyckliga och mindre lyckliga fall givetvis. Den värsta historian var om ett par som hade fått barnbesked och skulle hämta sitt barn där den biologiska familjen ändrat sej i sist minut och bestämt sej för att behålla sitt barn....
Kvinnan från bvc var väldigt rak och ärlig. vilket jag uppskattar! man ska vara medveten om att det kan gå fel även vid en adoption( precis som en vanlig gravidetet)

Efter detta delades vi upp i 2 grupper, " mammorna" för sej och "papporna" för sej.
Då fick vi göra ett litet grupparbete och diskutera  barnlösheten och hur man kände över att inte kunna få biologiska barn.
Där var jag tyst en lång stund.... för till skillnad från dom andra i gruppen har jag och alexander aldrig försökt skaffa biologiska barn.
Jag kan aldrig sätta mej in i deras sorg över att inte kunna få barn.'
Kände mej väldigt fel...men som vår kursledare sa- inget sätt är fel. Dom förståd min känsla med att det finns så många barn som behöver en mamma och pappa som kan ge dom ett bättre liv och så mycket kärlek.
Men var en bra och nyttig övning att diskutera, vi kom ju varann lite närmare och kan stödja varandra i framtiden när vi sitter med varsin liten pjodd i knät.

Nu får Alexander ordet ett litet slag=)

Alex speaking!!!
Nu är vi halvvägs igenom den obligatoriska föräldrarutbildningen, och jäkla var intressant det är. Som ni kunde läsa tidigare i "föregående talare" (min fru) så fick vi besök av en dam från bvc som delade med sig info och egna erfarenheter från adoption. Det var mycket givande på många nivåer!
Och vi grabbar fick även lite tid för oss själva och snacka lite om adoption och även om vi är där pga olika anledningar så har vi samma mål...att bilda en familj. Efter samtalet så kändes det som alla kom varandra fyra till fem steg närmre varandra.

I veckan fick vi också reda på att man har börjat att öppna för adoption ifrån Vietnam, ett intressant land som jag och frun har pratat om, nu ska vi bara försöka luska ut vilka krav det ställs på oss som förälder för att bli godkända där, vi håller tummarna!!!!

Vi har på senare tid också pratat lite om barn med särskilda behov och vad det kan innebära, och det har visat sig att det kan vara allt från ett grovt mentalt handikapp till en pytteliten allergi. Även om det är ett friskt barn man vill ha så finns det en del sjukdomar och handikapp som är något vi skulle acceptera. Ett litet tips till er som är i planeringstadiet, läs på lite om särskilda behov, för det är inte så allvarligt som det låter, jag hade i alla fall helt andra förväntningar på vad det innebar.